Jag är inte tänd på dig

Posted by: Liv

September 4th, 2010 >> Killar

Jag var hemma hos Lelle igår och det var lite annat folk där också. Tog väl ett glas eller två (eller tre). Så när det började bli dags att runda av frågade jag om jag fick sova där eftersom det var så sent. Visst, det gick väl för sig. Jag trodde det var lugnt, att Lelle hajat att jag inte är intresserad av honom och att jag nu när jag är tillsammans med Hampus vill vara honom trogen. Men tydligen har det inte gått in i hans tröga hjärna.

Jag tänkte sovit på soffan men när han erbjöd mig en plats i sin dubbelsäng ville jag inte tacka nej eftersom jag då hade chansen att få lite mer sömn. Bad idea. Han började direkt tafsa på mig. Jag blev helt stel, kände mig som ett jävla offer när en tanke flög genom mitt huvud: “Om jag inte rör mig kanske det försvinner!” Han tog mig på rumpan, på benen och strök mig över midjan. Jag låg stilla som en leguan, spelade död. Visst var jag kåt, alltså, jag är alltid kåt nuförtiden. Men det finns bara en kille för mig. Alla andra är ointressanta. Det är som om alla sådana känslor stängs av så fort det handlar om någon annan än Hampus. Och det tycker såklart Lelle är skittråkigt. Jag missar något genom att vara trogen, menar han. Missar vadå? Chansen att vara med honom? Men jag är ju inte tänd på Lelle! Har aldrig varit. Han är en fin vän och jag tycker jättemycket om honom men jag är inte intresserad och slutar han inte hålla på så här så kommer vi snart inte kunna vara kompisar heller.

“Du är så vacker, jag tror inte du fattar hur vacker du är,” fortsatte han sen. “Nej, jag är ful,” mumlade jag. “Kom igen nu så sover vi. Låt oss agera som vuxna nu, då är man inte otrogen.” Varför ska jag alltid vara så diplomatisk? Jag får det alltid att handla om att man ska vara trogen för moralens skull, men det argumentet skjuter de flesta killar sönder på nolltid, tro mig. Sanningen är att, ja visst, jag vill vara trogen min pojkvän, men även om jag inte ville det så skulle jag inte vilja ha dig för av någon outgrundlig, kanske biologisk anledning finner jag inte dig attraktiv. Men det kan jag inte säga, för jag är rädd att såra någon. Jag har råkat ut för en massa skit på grund av det och jag har förlorat killkompisar (som egentligen var ute efter mig). Ändå kan jag inte sluta, jag vill inte säga till en annan människa att jag inte tänder på den, det är så svårt. Det underliga är att i slutändan blir det här beteendet själviskt när det slutar med att den andre bara blir förvirrad. Även om syftet i själva verket var det motsatta.

This entry was posted on Saturday, September 4th, 2010 at 9:24 am and is filed under Killar. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.

Leave a Reply

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>