Jakten på Den Rätte

Posted by: Liv

May 18th, 2012 >> Killar, Kärlek

Nu har jag äntligen träffat Alex. I månader har jag gått och trott att han var min själsfrände. Vi har skrivit kilometerlånga brev till varandra och jag har blivit kär i dem, i breven.

Uppbrottet från Hampus var jobbigt och jag hade gärna stannat med honom lite längre. Naturligtvis hade jag inte sagt att jag skulle till Alex. Hampus vet inte om att han existerar.

Jag har själv skrattat åt vilken risktagare jag är och varför jag gör sådana här saker. Varför inte det vanliga, trygga livet är nog för mig. Jag visste såklart att det kunde bli ett fiasko, acceptera en inbjudan till någon jag aldrig tidigare träffat. Att jag kanske inte skulle tycka om honom på det sättet. Efter vårt första telefonsamtal hade jag misstänkt starkt att han nog inte var något för mig, inte i sexuell bemärkelse i alla fall.

Han kom och mötte mig. Djupt liggande ögon, balanserat ansikte, mycket snyggare än jag kunnat se på bilderna. Men jag visste direkt: “Nej, det är inte han! Det är inte min blivande. Han är inte rätt för mig.” Jag tog det med en klackspark och ett leende.

På många sätt var han motsatsen till Robin. Klumpig, lite bortkommen, ful bonnig dialekt, inte alls någon gentleman, snarare lite robust. Vårt första möte var som en parodi på våra brev. Som att meddelandena vi skrivit till varandra varit gjorda av guld som nu bara visade sig vara färg, ett fejkat yttre. Något som nu börjat flagna och visa sig i sitt rätta ljus. Jag valde som sagt att tackla den egentligen ganska stora besvikelsen med humor.

“Vill du ha en kaka?” sa han med mörk, entonig, guttural röst. Hans leende var snett, hans blick liksom ständigt bekymrad. Han var för mig inte det minsta attraktiv och när jag tänkte på att han sagt att hans kakor innehöll afrodisiaka blev jag nästan lite generad. Han hade med sig några dikter han skrivit och vi läste dem tillsammans, diskuterade deras ord. Log, var trevliga, försökte.

Det var verkligen gulligt av honom. Att komma och hämta mig, att ha med färdkost, reselektyr. Men jag fick inte ihop att det var samma person, samma Alex som jag lärt känna via mailen.

This entry was posted on Friday, May 18th, 2012 at 4:13 pm and is filed under Killar, Kärlek. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
2 Responses to “Jakten på Den Rätte”

Visst är det märkligt hur någon kan visa sig vara så annorlunda? Och samtidigt inte så konstigt alls med tanke på att datorn är ett “skydd”.

C: Jovisst, men jag tycker inte att det varit så här stor skillnad någonsin förut. Jag har träffat många från nätet och alltid “känt igen” dem. Jag tror mycket det beror på att jag och Alex aldrig chattade. Vi mailade bara. Det är något jag skulle vilja rekommendera alla, att alltid chatta. Det blir åtminstone lite mer likt verkligheten.

Leave a Reply

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>