Archive for January, 2013

“Vara vänner” bläää!

Posted by: Liv

January 10th, 2013 >> Kärlek

Ni får ursäkta att det är så mycket snack om Robin hit och dit. Jag vet att det här är en sexblogg! Jag har inte förlorat min smak på livet och det kommer säkert mer sex här snart, för jag kan inte leva utan sex. ;) Men först måste jag klara upp det här. Jag vet att många (kanske speciellt tjejer?) tycker det är intressant med snack om förhållanden.

Precis när jag bestämt mig för att jag inte ville ha mer med Robin att göra så skrev han till mig igen. Jag fattar verkligen nada. Helt ärligt hade det varit bättre om han låtit mig vara nu. Jag behöver ingen förklaring. Inte längre.

Men jag sa att han väl kunde skriva ett mail till mig eftersom jag inte hade tid att prata just nu. Senare kom det ett mail. Det stod typ:

“Jag vet inte om du vill prata allvar eller om vad. Men i alla fall, jag vill inte göra någon stor grej av det här men jag undrar om vi skulle kunna vara bara vänner? Jag vet inte hur du kommer reagera på det men jag vill säga att försök att inte bli ledsen eller arg! Jag vill fortsätta träffa dig och göra grejer med dig. Jag hade jättekul sist vi sågs och det känns verkligen behagligt att umgås med dig. Du har alltid varit så schysst mot mig och det uppskattar jag verkligen även om jag inte sagt det så ofta. Jag vill inte gå närmare in på det här än så. Om du vill kanske vi kan ses snart? Jag är dålig på sådant här men jag ville vara uppriktig mot dig. Ikväll ska jag gå på konsert! Stora kramar till min lilla sötsnut! /Robin.”

Jävla mupp! Inte ens när jag bad om det kunde han vara ärlig och berätta. Det där mailet sa ju verkligen ingenting. Han har ju träffat någon annan, det är så himla uppenbart! Och vad sjutton vill han vara kompis för? För att få bekräftelse? För att inte bränna broarna för ett eventuellt framtida booty call? Jag bad min bästa tjejpolare läsa mailet. Hon bara skakade på huvudet. “Vad deprimerande att killar aldrig någonsin växer upp och blir mer än 13 år,” sa hon. Hon bara garvade åt att han ville fortsätta vara kompis. “Varför skulle man vilja det?” tyckte hon. Och “varför försöker han få allt att verka som om allt är som vanligt, snacka om konserter och så?!” Enkelt. För att han är en feg, patetisk skit! Han beter sig som en barnrumpa.

Jag var så himla ledsen sen. Inte för att det är slut utan för att killar aldrig ändrar sig, för att det alltid är samma visa, för att jag slösat bort en massa tid på ett rövhål. Han skriver att han alltid känner sig så bra med mig. Vet ni, jag kände inte alls samma sak! Jag mådde dåligt, kände mig nervös och fattade aldrig vad han egentligen ville. Alltså, senast vi träffades kände jag verkligen att jag var mitt allra bästa, sexiga, perfekta jag. Men det tog alltid på krafterna att inte begripa sig på honom. Så det är klart, det ska bli skönt att slippa det. Sen en annan sak. Det han beskriver, att jag var så snäll och att det kändes så bra att vara med mig. Är det inte så det ska kännas när man vill ha ett förhållande med någon? Okej, man måste känna attraktion också. Men jag undrar om han kanske inte kan identifiera denna känsla som någonting positivt, som någon han vill ha ett förhållande med. Utan han letar efter drama och trubbel, han behöver något destruktivt för att gå igång. Jag har läst att det är samma sak för kvinnor som jämt faller för “bad guys”. De kan inte känna igen stabila, schyssta, tillgängliga män som någonting att inleda ett riktigt och bra förhållande med. Detta är min teori. Eller så är det en surt sa räven-ursäkt. Men helt ärligt, vem kan sakna en sådan som han? Varför har jag nedlåtit mig att ens prata med en sådan ynkrygg? Det är nog det jag ångrar mest.

Man är inte värd vatten

Posted by: Liv

January 8th, 2013 >> Kärlek, Polyamorös / swinger

Jag bestämde mig för att inte plåga mig själv mer. Nu tänker inte jag försöka få till ett snack för att få ett avslut något mer. Nu måste jag få ta mig friheten att bara klippa kontakten med Robin. Jag kan inte gå omkring och vänta och undra, jag måste få kontroll över när det är nog. Det kanske inte är så viktigt att få ett avslut om man ändå räknat ut vad som hänt? Jag vet nog mer om honom än vad han vet om sig själv så vad ska jag egentligen med hans förklaringar till?

Det är så jäkla korkat av honom för nu förlorar han ju mig som vän. Jag vet inte hur andra gör? Men det verkar som om många tjejer är kompisar med sina gamla ex fastän de behandlat dem illa. Kanske är det därför jag har lika många kompisar som vissa andra? Jag gör mig alltid av med alla människor som gör mig illa, som inte behandlar mig med respekt och som jag själv tappar respekten för. Jag har ibland tänkt att jag kanske inte borde vara så hård. Men nu inser jag att jag KAN faktiskt inte vara vän med någon som gör så här. Ska allt alltid vara på den personens villkor, det är väl ingen vänskap? Eller vad tycker ni? Nej då verkar det enklare att träffa någon ny trevlig prick (a new, nice prick, hahah!).

Jag har varit ganska deppig idag. Plötsligt är man inte värd någonting, det känns konstigt. Sen att få det bekräftat att människor är så här egoistiska och att män vill ha nytt hela tiden är inte alls skoj. Men jag har hittat ett oerhört stöd i polyamorin. Då behöver man inte byta ut varandra bara för att det kommer in någon ny och spännande i ens liv. Det behöver inte heller handla om vem som är bäst eller vem man skulle ha valt. I den monogama världen väljer man kanske oftast den nya personen för att den är just ny och mer spännande, inte för att den är bättre. Men när det har gått en tid blir den ju också gammal. Fast hela den här vänskapen, kärleken och det finns ju kvar, kan ju finnas kvar efter flera år! Det är en fantastisk insikt tycker jag. Som Robin aldrig kommer få ta del av. Vilken idiot.

Jag kan knappt ens känna att jag blivit bortvald för en annan. Vad vill en så störd människa som han ha? Om man får tro en bok jag läste så vill den här typen av män ha förhållanden med mycket drama. Kanske ett förhållande där man ständigt gör slut och blir tillsammans igen, bråkar och skriker och har försoningssex osv. För då blir de inte uttråkade. Då blir det ju som om det hela tiden börjar om, som om det blir ett “nytt” förhållande varje gång eller vad man ska säga. Och om han hittat någon som just nu är mer spännande så blir ju den personen också tråkig en dag och vad händer då? Ja, lycka till liksom. Killen som börjar snacka om bullar när man vill prata allvar. Det är inte som att han kommer bättra sig. Väldigt snart kommer jag nog att kunna garva åt det här.

Han har träffat en annan?

Posted by: Liv

January 6th, 2013 >> Kärlek, Polyamorös / swinger

Jag hade inte hört från Robin på länge men så till slut kom det ett litet sms där det stod att han träffat en tjejkompis igår. Jag frågade om hon sovit över där men han sa nej.
När jag skrev “ses snart?” och då svarade han inte. Vilken skitstövel. Jag menar, bara hålla tyst.

Han har bergis, bergis, bergis träffat en annan och det skulle inte förvåna mig om det var tjejkompisen. Det här är typiskt beteende. Men för sjutton, vi har känt varandra i flera månader nu! Han kunde åtminstone ge ifrån sig ett livstecken. Jag har försökt tänka ut hur jag vill ha det. Jag vill inte vara kompis tror jag. För kompisar försvinner inte bara helt plötsligt! Jag vill säga det jag har tänkt säga och lägga korten på bordet. Men just nu känner jag inte för att tjata så jag tänker nog inte kontakta honom.

En stor polett trillade ner häromdagen. Jag läste på en polytidning på nätet att “har polyamorösa människor svårare att binda sig? Nej tvärtom, om du inte kan binda dig till en person så kan du absolut inte binda dig till flera.” Ska man leva som poly så måste man vara ännu mer emotionellt tillgänglig. Man måste också vara ännu bättre på att kommunicera och vara ärlig. Detta fattade jag på riktigt först nu. Skulle det gå att hjälpa en sådan som Robin att bli bättre på dessa saker? Troligtvis inte. Men det vore ju skönt att prata om saken och få ett avslut.

Jag kunde inte låta bli att spionera på honom och kollade därför upp honom på dejtingsajterna. Han hade inte varit inloggad på flera dagar! Det har aldrig hänt förut. Så han kanske har träffat någon bättre då. Det som gjorde ondast var tanken att “varför dög inte jag? varför kunde inte jag få honom att sluta dejta hysteriskt?” Men jag inbillade mig att han kanske måste ha en störd tjej. Eller en som inte heller kan binda sig. Att bara försvinna så där sedan. Och att vara så otroligt rädd för att prata känslor. Han är extremt egocentrerad och feg. Jag var så arg! Samtidigt var det som en panikkänsla att aldrig mer se honom. Att det var sista gången jag såg honom nu sist vi sågs.

Nästa dag fick jag ett sms. Vet ni vad han skrev? Att han äntligen kommit på vad den där filmen hette som han undrat så mycket över! Jag hade lust att börja skratta sinnessjukt rätt ut. Han försökte helt enkelt trycka in reset-knappen. Låtsas som om inget har hänt.

Han skulle iväg på någon grej. Ingen fråga om jag ville följa med såklart. Däremot skrev han att han hade gjort kanelbullar och sen kom det ett “kram!” (jaja, låtsas du som om det regnar fast det står en elefant i rummet). Jag sa att jag ville prata med honom. Då svarade han att det väl vore vettigt. Men hörde han av sig sen? Nää…

Börjar det bli hett om öronen, lilla vän?

Välkommen in…

Posted by: Liv

January 4th, 2013 >> Bilder

En liten bild bara så där:

Titta in

Spana in – bokstavligt talat. ;)

Hal som en ål

Posted by: Liv

January 3rd, 2013 >> Kärlek, Polyamorös / swinger

Robin väckte mig skrattande vid 10-tiden nästa dag. Han hade redan klätt på sig och undrade om man kunde få lite kaffe. Jag hatade honom just då eftersom det kändes som om jag precis lyckats somna efter en hel natt av orolig sömn. Jag tänkte bara att “fan, idag måste jag fråga honom Det Där!” Och så blev jag jättenervös och så fick jag ont i magen. Jag mådde riktigt illa.

Men han ville komma hem ganska snart så han bara sprang iväg efter frukosten. Så ja, ännu en omgång då jag inte hann fråga honom! Det är nästan så jag tror att han har det på känn så han bara skyndar iväg. Okej, jag talar av egen erfarenhet, men tänker man som så att “om han/hon lär känna mig ordentligt, den riktiga mig, så kommer den inte tycka om mig mer, så därför flyr jag snabbt iväg eftersom den tråkiga jag alltid kommer fram efter ett tag, jag orkar inte upprätthålla en rolig personlighet någon längre tid.” Fast grejen är ju såklart att om man är tillsammans så är det okej att vara tråkig och man behöver såklart tid för sig själv. Men nu har jag en plan. Jag ska förbereda honom på att jag vill snacka nästa gång vi chattar.

Ni kanske undrar hur jag kan ha ändrat mig så plötsligt. För ett tag sen var jag ett vrak, helt säker på att han träffat nån annan, inte var intresserad och bara lekte med mig. Men nu har det hänt mycket i mitt huvud angående polyamori. Om han träffar någon annan också och jag har någon annan eller vi utforskar sex tillsammans med någon utomstående… Vad skulle det göra egentligen? Ska man vara så fixerad vid att hitta den perfekta? Går det ens när man blivit erfaren och smart med skyhöga krav? Kan jag ge honom allt han behöver? Förmodligen inte. Jag hörde en tjej nyligen som sa: “Jag vill inte vara den enda.” Det kanske är ett orimligt krav, att uppfylla någons alla förväntningar? Att uppfylla dem hela tiden, år ut och år in? Robin sa en gång: “Jag vill inte dö utan att ha prövat en trekant.” Jag tror att han var ledsen för att han kanske inte skulle hinna ha en trekant. Att det skulle krocka med att leta efter en seriös partner. Varför skulle jag vilja beröva honom en massa erfarenheter? Kan man ens göra det? Folk riskerar bokstavligen livet för otrohet, inte ens dödsstraff kan hindra dem!

Jaja, första steget är att prata med honom! Vill inte skrämma bort honom bara, jag vill verkligen ha en konstruktiv, spännande, trevlig diskussion där man kan väcka tankar som gynnar båda och där ärlighet står i centrum. Jag är inte lika rädd längre. Men ja, jag älskar honom. Fast sedan kom jag ihåg vad en klok vän till mig sagt: “Killar man får ont i magen av är aldrig bra – det är ett säkert tecken på att något är fel!”

Äntligen sex!

Posted by: Liv

January 2nd, 2013 >> Knull, Sex, Suga av

Robin har varit här och hälsat på. Han hade med sig massor av mat och fikabröd, yay!

Han var på jättegott partyhumör och tjoade och var så himla nöjd. Vi kramades och tog varsin öl.

Jobbigt bara att det var jag som fick göra allting för han hade kommit på att det var någon film han hade sett som han inte kom ihåg vad den hette. Han var helt fixerad vid det och satt och googlade och ringde runt till kompisar. Suck. Så jag fick som sagt göra all mat själv.

Vi provade ett nytt vin och det var ganska annorlunda. Jag gillar att vi båda verkligen kan uppskatta saker, stanna upp och bara njuta. Ovanligt att killar är så faktiskt.

Senare framåt kvällen låg jag med huvet i Robins knä och han la till slut huvet på min höft och så låg vi så,omslingrade och konstaterade att det kanske var bäst att lägga sig i sängen.

Jag skulle egentligen vilja ha mer tid på mig när vi har sex och jag skulle även vilja göra det vid andra tillfällen än bara precis innan vi går och lägger oss och på morgonen. Men men. Detta är en sexblogg så som vanligt ska ni få veta alla detaljerna!

Jag var glad att få känna hans kropp igen. Det var så länge sen vi hade sex. Han tog sig tid att värma upp min fitta med smekningar. Han trängde sen in i mig från sidan och körde på ganska hårt som han brukar. Hans kuk var hårdare än vanligt och jag tror det tände honom när jag påpekade det. Jag kände honom långt inne i mig och jag önskar en sådan stund kunde vara lite längre, det där med att bara köra i samma tempo på ett sätt som vi båda gillar. Men han brukar vilja byta ställning ofta. Jag frågade om vi inte kunde tända lampan. Det var bäckmörkt, men jag ville se honom, se min underbara, hans vackra kropp, följa hans minspel och försöka läsa av honom. För det är vad jag gillar mest. Jag satt ovanpå honom. Vi guppade rytmiskt och han tog mig och gnuggade mot sin kuk som han brukar. Han flätade in sina händer i mina och ville att jag skulle häva mig upp över honom medan jag stod på fötterna i sängen. Det gick sådär, jag var inte tillräckligt stark. Måste börja träna mer så att jag orkar med sådana där övningar. ;)

Han la mig på rygg i stället och knullade mig hårt hårt tills jag fick säga åt honom att lugna sig. Han såg ut som en hingst med vidgade näsborrar, som han ju alltid gör. Vid det här laget hade jag tagit fram vibratorn och höll den precis ovanför där hans kuk gick in. Jag hade kunnat komma om inte alla dessa tankar snurrat i huvudet. Jag vill att han ska veta att jag kan komma om vi knullar men att det kan vara svårt om han ska göra det så där hårt.

Han började slicka mig i stället. Det var länge sen sist. Han gör det så fint, så sofistikerat, haha! Som den gentleman han är. Han är bra på det också, förutom att han jämt ska pulla extremt hårt. Jag tog vibratorn och lät den vibrera på klittan medan han pullade (lite lösare efter att jag sagt till honom). Till slut kom jag och tillät mig själv att bara låta massor och så tittade jag honom rakt i ögonen. Han verkar gilla att se att jag gillar det men han verkar inte riktigt veta hur han ska bära sig åt.

Jag var tvungen att få igång honom igen efteråt. Så jag stoppade in hela hans lilla slaka snopp i munnen och sög på den som om den varit en karamell. Han verkade vara lite generad över att han inte kunde få upp den igen. Men så fort den hade blivit lite hård igen vände jag mig om så att han kunde stå bredvid sängen och knulla mig bakifrån. Hahaha, vilket sjå! Jag önskar som sagt verkligen att vi hade börjat lite tidigare. Det slutade med att vi fick göra vår specialare, han fick stå på knä och knulla mig i munnen. Så stod vi tills han kom och stötte hårt in i min hals och jag spydde pyttelite bara upp i halsen liksom. Haha shit, våldsamt sex detta! Men han märkte inget och jag försökte stå ut tills han var klar. Sen gosade vi lite men det var sent och båda var trötta såklart.

Åh jag vill så himla mycket mer! Vill kunna snacka om sex, vad vi ska göra, sitta ner i lugn och ro och bara… Ja, det är just det här lugn och ro som aldrig inträffar med honom. Det är bara fläng och hit och dit. T.ex. skulle vi ju kunna vara tillsammans i mer än 24 timmar och se hur det går. Då skulle man såklart gå undan var och en för sig och göra annat. Men bara testa hur det skulle funka.