Archive for July, 2011
Jag har varit på dejt med Radek och tänkte berätta om det ifall ni vill höra. Jag duschade, gjorde mig i ordning och sminkade mig. När jag skulle gå ut, tror ni inte min syrra kom förbi och lämnade en grej precis då? Hur skulle jag förklara att jag var sminkad? Jag fick säga att jag skulle ta tunnelbanan och träffa en tjejkompis ute på stan.
Jag och Radek möttes vid centrumet och jag frågade om vi inte skulle köpa med oss varsin juice. Han höll med. Jag stod närmast kassan så jag betalade båda. Tänkte att det var en så liten grej att jag kunde göra så fast jag är kvinna, haha. 
Sen gick vi iväg för att ha picknick och hoppsan, vi råkade gå förbi nedanför på vägen så att min syrra kan ha sett mig! Jag sa ingenting. Hoppas hon inte tittade dit just då helt enkelt, det vore pinsamt.
Vi hittade en bänk med bord. För sent upptäckte jag att där var fastklistrat massa hundhår! Just snyggt. Jag tog fram lite bullar som jag hade i en påse i jackfickan. Radek var rätt så söt! Det värsta är att han var lite lik Hampus och att det förmodligen var därför jag fastnat för honom. Svart, långt hår, avlångt ansikte och skägg. Jag försökte att inte tänka på att detta egentligen var en sexdejt utan bara ha kul och möta själva människan bakom mailen som vi skickat till varandra. Men jo, jag kan nog tänka mig honom i sängen! Vi får se vart detta leder.
Han tyckte jag var skitkonstig som inte hade hängt med i vissa nyheter. “Läser du inte tidningen, tittar du inte på tv?” skrattade han. “Digitalboxen är förvirrande,” ursäktade jag mig. Nu tror han bergis att jag är en kuf som är helt avstängd från verkligheten och sitter inne hela tiden och tittar på medan mossan växer på kroppen. Jag har haft det så jobbigt med Hampus nu att jag inte orkat bry mig om så mycket annat. Men äsch, det var ju ingen riktig dejt eller hur? Man behöver inte ha vunnit nutidsorienteringen för att få ligga. Jag är dessutom långt ifrån desperat efter rajtan tajtan. Så jag hade inget att förlora vilket gjorde att jag i större utsträckning kunde vara mig själv och det är en skön känsla. Jag bara skrattade bort allt sånt där.
Vi snackade om våra jobb och konspirationsteorier. Han har ett jättecoolt jobb som är kul att höra om. Nu råkade han se var jag bor i alla fall. Men strunt samma, han verkade schysst! (Och knullbar, tihi.)
Eftersom det är fredag och detta är en sexblogg och sist men inte minst: För att ni har varit så himla snälla som har kommenterat och försökt hjälpa mig med mitt fullständiga pucko till pojkvän (numera ex, skönt skönt) så ska ni få en present av mig. Nämligen en bild på min kära bakdel igen. 
Enjoy gott folk och en stor puss från mig.
Idag träffade jag lång-Petter! Det första jag slogs av var att, jajustdet, vad snabb han är! Pratar och rör sig snabbt, går snabbt. Och alltså, jag är själv ganska snabb men såna där människor gör att jag känner mig som en sköldpadda. Nåväl. Han hade redan tänkt ut ett plejs att gå till. Bra där! Jag gillar killar som är så!
Det var kul att se honom. Vi hade hela tiden saker att prata om. Vi är båda singel nu men jag vet inte om han är intresserad alls eller bara vill vara vänner. Han frågade om Hampus och jag berättade lite kort. Ibland tänker jag att folk kanske undrar varför jag säljer mig så billigt till killar som är så där men jag skyller på att jag är uttråkad.
Men nu ska jag svara på det ni alla undrar, nämligen om jag tyckte han var het. Ja, jag tycker han är söt och han har det underbaraste hår! Hans läppar är fylliga och välformade. Dessutom är han trevlig och lätt att umgås med, rolig. Helt klart skulle jag inte ha något emot att tumla runt lite i sänghalmen med honom. (Och ja, jag har fantiserat om honom även om jag såklart inte lät det märkas.) Men! Han ger intrycket av att inte vara speciellt inställd på sådant och så länge jag känt honom har jag inte sett något sexuellt utstrålas hos honom. Det är väl lite sån han är. Jag har ingen aning om vad han tycker om mig på det sättet och känner inte att jag skulle kunna göra ett move om jag inte var säker på att han ville det. Det suger att vara kvinna ibland men jag känner alltid att om vi visar för mycket att vi vill något så känner killen av att “jaha vad konstigt, har hon så svårt att få killar att hon måste anstränga sig?” Det är så jag känner i alla fall, jag kan inte hjälpa det. Så jag höll det på en vänskaplig nivå. Då verkade det inte som om jag var ute efter honom.
Det roliga är att han kommer ihåg mycket vad man sagt och gjort, han verkar ha ett bra minne minst sagt. Vi är på samma våglängd. Hörrö vi borde ju knulla, kom igen nu! Men nej man måste visa sig sval såklart, annars gör man bort sig. Jaha, det här var ju najs. Hur går man vidare?
Det har gått lite framåt med dejtandet, framför allt med Radek. Fast Sockan går bara som katten kring het gröt. Jag gillar Radek för jag märker redan i mailen att han är osvensk, han vågar mycket mer. Han sa också att han inte alltid gillar svenskar för att de har inga värderingar och har drivit jämställdhetsfrågorna alltför långt utan att för den sakens skull leva som de lär. Jag har tänkt mycket på vad en amerikansk dejtingcoach en gång sa, att kvinnor ofta vill att män ska leda och vara dominanta i dejtandet. Håller med honom, det stämmer på mig i alla fall. Radek vågar väldigt mycket och det uppskattas av mig.
Är lite orolig för vad killar ska tycka om mig nu när jag gått ner så mycket i vikt. Måste ha skärp i byxor som satt bra förut och gamla BH:ar jag för länge sedan växt ur är lagom igen. Jaja, fast det är take it or leave it som vanligt såklart! Sen kan man ju äta blåbärspaj till frukost, yeah yeah!
Idag tog jag en promenad och tittade vart man skulle kunna gå för jag ska på “dejt” med Radek i veckan. Herregud, vad håller jag på med? Och så nära egen planhalva också. Det var han som föreslog det. Shit, jag får inte visa honom var jag bor, hehe. Finns hur som helst nästan inget där. Typ en grill med inbyggt café. Så ska man passa sig så inte någon man känner ser en också! Nej, gud, hur ska detta gå?
Den här tillägnar jag alla nyblivna singlar där ute. Vad har framtiden för spännande i sitt sköte? Vem kommer du att träffa, falla för? Som en bok med oskrivna blad bara du kan fylla…
Jag gick upp på Facebook på förmiddagen och möttes av en statusuppdatering från Hampus där han skrev att han nu förstod hur en kompis som begick självmord förrförra året kände sig.
Mitt hjärta stannade. Jag mådde illa och började grina, kunde inte sluta. Varför håller han på så här? Jag blir alldeles förtvivlad över hur han har tagit uppbrottet. Han skrämmer ju skiten ur både mig och sina vänner.
Men sedan har jag funderat. Om jag nu var så viktig för honom, varför bar han sig då åt som han gjorde? Varför var han så himla dum så många gånger? Ens handlande får konsekvenser, hur svårt är det att haja?
Jag snackade med honom nu. Tydligen hade kompisens som tog livet av sig flickvän gjort slut och frågat om de kunde vara vänner. Men han hade inte pallat det. Så det var det han syftade på. Yeah right, han ville väl bara väcka uppmärksamhet? (Hampus alltså.) Han förstörde min dag i alla fall. Fast det kanske jag förtjänar? Han förstår fortfarande inte varför jag gav upp så lätt. Medan jag tycker att jag kämpade på på ett nästan övermänskligt sätt. Ingen vettig person skulle ens inlett någonting med honom och att stå ut så länge och ge chans på chans.
Det finns dock ett par saker jag inte sagt rent ut till honom eftersom jag inte vill såra och som kan ha gett upphov till förvirringen. Det ena är att jag tycker han är en slöfock som kommer förbli en loser eftersom han inte verkar vilja förändra sitt liv. Jag tänker – och detta kanske är fräckt, men jag kan inte hjälpa det – att jag skulle kunna träffa en man som jag kan typ åka på resor med och såna saker. Göra grejer, leva ett normalt liv. Sen nästa grej är att jag inte tror på “den rätte” och ödet när det gäller kärlek. Att det finns en speciell som är perfekt för en och som man ska leva resten av livet med. Det finns inte i min värld, däremot är det typ centrum i hans föreställning om världen. Och jag har aldrig heller känt att det vi hade var fantastiskt och det bästa jag varit med om. Kommer ni ihåg, det började med nyfikenhet. Visst älskade jag honom men jag var tveksam hela tiden. På sätt och vis var det skönare att veta vad man ville sen även om jag av nån anledning inte kunde verkställa beslutet på en gång. Kanske borde jag säga dessa saker till honom men nånting stoppar mig. Jag vill inte att han ska misstolka det och tro att det här inte betydde nåt för mig. För det gjorde det verkligen. Men han borde vaknat upp och luktat på kaffet för länge sen.
Jag fick meddelande på Facebook av Marie att Hampus är i förnekelse och verkar tro att han ska komma hit i september. Hur fick han för sig det nu då? Plus att jag har fått en relationsförfrågan av honom igen om ett komplicerat förhållande. Fan. Det är ju inte komplicerat, det är ju slut. Han är väl rädd att jag ska träffa någon annan men jag har sagt att jag inte kommer det och det menar jag också. Inte träffa någon seriöst alltså.
Apropå det så har jag skrivit till en massa killar. Fyra stycken har jag lite på gång nu. I’m bad, I’m bad, you know it, you know. Det tar ett tag att svara alla för man måste koncentrera sig på vad fasen man skriver. Det får inte vara för tråkigt och det måste vara lite flörtigt fast inte för mycket och så ska det helst vara lagom mycket prat om sig själv i relation till pratet om dem. Väldigt svåra balansgångar! Men jag tror jag kanske har en naturlig talang för det?
Men sen var det en sak som inte var så bra. Jag hade gett den där Radek en länk till en bild på mig på ett ställe där man kan lägga upp bilder. I alla år har folk bara kunnat se exakt den bilden man länkar dem till och inga andra bilder som finns på kontot. Nu plötsligt är det ändrat utan att jag visste om det! Katastrof! Jag hade typ bilder på min rumpa där, på bikini på stranden, på när jag dansade halvnäck med en annan tjej och värre saker… My god. Man kunde tydligen kryssa i “private” men han har ju redan sett bilderna och frågat två gånger nu “var de där andra bilderna också dina?” Röv också!
Visst är det jobbigt efter uppbrottet med Hampus men jag inser plötsligt vilken lättnad detta inneburit för mig. Från att vara bunden vid honom och alla hans konstiga påhitt till att nu vara fri och singel. Det känns… skönt! Jag hade nog egentligen kommit över honom för länge sedan bara det att det var så svårt att behöva såra honom.
Nu har jag redan flera nya killar på gång (även om man väl inte får hoppas för mycket). Låt mig presentera dem:
Radek: En kille med värsta spännande och ”viktiga” jobbet och galna fritidsintressen. Verkar inte vara den trista typen utan lite rolig. När jag tänker på en sådan kille så tänker jag att det vore något för mig. Akademiker (spelar faktiskt stor roll om båda är det, man har ett annat sätt att tänka) och okonventionell – som jag! Men något seriöst är jag inte ute efter just nu, jag vill bara ha skoj. Relationer har jag haft nog av för ett tag framöver.
Sockan: Bra musiksmak! Alltid en bra utgångspunkt för en diskussion och det var så jag tog kontakt. Han skriver väldigt trevligt, fast är även retsam. Jag gillar honom!
Sen har jag mailat med några andra där inne på dejtingsajten men de har inte alls väckt samma intresse.
Petter: Snart ska jag träffa honom!
Den närmsta tiden har potential att bli kul.
Efter mat och kaffe idag så bestämde jag mig för att ta en promenad. Jag upptäckte att jag fått ett sms av Sàndor. Vi började messa lite fram och tillbaka. Han undrade typ varför jag inte hört av mig. Jag sa att jag haft fullt upp med Hampus men att jag skulle höra av mig framöver. Sen sa han att han såg fram emot att ses. Okej. Detta kan inte vara på grund av att han vill träffa mig utan han är antagligen ute efter min kropp (vaffan, själva JAG är också trevlig faktiskt!). Ugh. Vet inte om jag har lust att träffa honom på de premisserna faktiskt. Han är ju dessutom upptagen! Blir nästan lite rädd och äcklad när jag tänker på det.
Nu när det är slut mellan mig och Hampus vill dessutom Danne chatta om sex. Frågade mig en massa och jag svarade men jag var väldigt klinisk och försökte hålla honom utanför det till varje pris. Vill inte låta taskig men jag vill nog inte ens tänka på honom i sängen, skulle hellre leva i celibat i hela mitt liv (vadårå, finns ju värsta rymdskeppsdildosarna nuförtiden!). Jag tycker om honom som vän men han är alldeles för på.
Nej, nu är jag lite nyfiken på vad för annat snuskigt man kan hitta på när man är singel. Planen är igångsatt om man säger så. Jag lovar att hålla er uppdaterade!
Det här kommer att låta som den sämsta ursäkten ever. Men jag var tvungen att regga mig på en massa dejtingsajter för jobbets räkning. På en av dem gick jag in på testimonials. Då såg jag att Sàndor hade skrivit där! Snacka om deprimerande. Världen är pytteliten! Man går in på en dejtingsajt och det FÖRSTA man ser är någon man känner.
Men glöm sådana där seriösa sajter, jag skulle nog ändå inte palla att dejta på det viset. Nu till nästa grej jag måste erkänna. I samband med att jag reggade mig på en massa olika dejtingsajter så fastnade jag för en sorts knullkontaktsajt (hehe ja jag vet, jag är snuskig!). Oerhört sunkig sajt. Alla hade otydliga bilder och skrev ingenting i presentationen. Hur ska tjejer våga träffa någon därifrån? Men så var det en kille som jag kontaktade på grund av hans musiksmak. Busigt, jag vet. Fast jag lovar att detta inte är någon rebound-grej och det är än så länge väldigt oskyldigt…
