Archive for March, 2011

Pengar åt svin

Posted by: Liv

March 13th, 2011 >> Kärlek

Idag blev jag sur på Hampus. Han ville inte dela med sig av sina blanka CD-skivor som jag behövde till en grej. Så plötsligt stod jag inför en situation där jag var tvungen att köpa 100 CD-skivor. Det ville jag inte göra eftersom jag ska betala en massa för honom när jag är här bl.a. när vi ska på fest, sen betalade jag hans knark häromdagen och vet inte om jag får tillbaka de pengarna plus en massa annat. Jag tyckte han kunde köpa skivorna eftersom jag bara behövde väldigt få och inte skulle kunna ta med dem tillbaka hem. Men han hade inte en spänn såklart. Det slutade med att jag köpte ett tiopack för 40 spänn och då kallade han mig “dum i huvudet”!

Vi vart sura på varandra och jag tänkte att: “Grrrr, det här kommer ju aldrig att sluta! Han kommer ju alltid att utnyttja att jag har pengar och inte han. Dessutom kommer han utnyttja det till att köpa dumma saker som gräs.” Det blir som en sådan där myra som man ser ibland som bär omkring på en polare.

Sen var vi tvungna att gå och köpa glidmedel. Hans mamma fick vänta i bilen till sin stora förtret. Hampus har berättat att hon var med honom en gång när han köpte kondomer innan han skulle hälsa på mig. Helsjukt. Hon hade sagt: “Men kan inte Liv köpa dem åt dig?” och då hade han sagt, kaxigt: “Nej, för nästan inga kondomer är lagom till mig.” Hon vägrade betala för dem, haha.

Men i alla fall, medan hon satt där körde en klantig tjej på hennes bil och gjorde ett märke. Hon vågade inte gå ut och säga till och var istället arg som ett bi när vi kom tillbaka och skrek och tjatade.

När vi kom tillbaka bad hem igen bad han om ursäkt men jag struntar i vilket.

På kvällen satt jag och brände skivor. Jag lyssnade på Magnus Ugglas “Pärlor för svin”, högt. Jag känner igen mig så i den texten och särskilt nu. “Du e för fin för så fula killar, varför ska du kasta pärlor åt svin?” Ja, hörrni, varför kastar jag pärlor för svin? Varför kastar jag bort mig själv på honom? Ser jag mig själv från ett utifrånperspektiv kan jag inte förstå det. Jag tycker att det är tragiskt.

Drömmer om samtidig orgasm

Posted by: Liv

March 12th, 2011 >> Sex, Suga av

Minns ni att jag berättade att Hampus har blivit dissad av en grupp människor för ett par månader sedan? Hur som helst var han sur över det och har gnällt i flera dagar men speciellt idag. Jag sa åt honom att lägga av. Att vi skulle ta en dusch istället. Så vi gick upp på övervåningen och tog världens varmaste dusch, så man nästan brände sig. Ja, vi duschar alltid tillsammans och det känns bäst så för det finns inget lås på dörren. Jag sög av honom tills varmvattnet tog slut. Då blev han på bättre humör, ett tag…

Sen åt jag, jag vet inte hur mycket choklad i olika former och sen la vi oss och hade sex. När vi var mitt inne i det kom katten in. Hey, kissen, se hit! Gratis porrfilm var det här! Men den sket blankt i oss och åt lite mat ur sin skål. “Pling pling pling,” lät det. Eftersom vi låg där uppe i sängen och flåsade så vågade den inte hoppa upp. Jag tror den är lite svartsjuk på mig som får all Hampus’ uppmärksamhet.

Vi pratade förresten om hans ollon som alltid blir avtrubbat när vi har sex. Jag sa att jag önskade att vi någon gång kunde få en samtidig orgasm. Med Henke så var det alltid så att han tyckte det var så hett när jag kom att han kom av bara farten han med. Hampus påstod att det var för att han tagit opioider i så många år som euforiska känslor får hans känsel att bli bedövad. Samt att detta skulle kunnat lett till att han eventuellt är steril (det är i alla fall vad vi tror att han är). Jag vet inte om så är fallet men jag hatar att höra om knark och att det skulle fått långsiktiga effekter på honom. Däremot vet jag inte om jag tror att det är så. En del killar är känsliga, en del inte. Jag tänker aldrig så att jag skulle vilja att en kille var på ett visst sätt i sängen när det gäller sådana här kroppsliga saker. Alla är olika och det måste man acceptera. Det sagt så vore det fruktansvärt härligt att komma tillsammans!

En killkompis gillar mig

Posted by: Liv

March 11th, 2011 >> Kärlek

Jaha, idag kom den oundvikliga frågan: “Kan du låna mig pengar till gräääääs?” Jag sa okej eftersom han känner extrem press på sig just nu p.g.a. att han blev utesluten från ett event och snart ska konfronteras med de människorna. Men det får verkligen bli ett lån. Och jag talade om vad jag tyckte om det. Jag följde inte med till killen han köper av.

Senare snackade jag med Frederick på Facebook. När jag frågade Hampus om han fick krascha här när han ska på någon konsert i närheten om några veckor så vart han sur. “Nej. Nej, det funkar inte. Han är tänd på dig, jag vill inte att du ska träffa honom.” “Men han är min vän!” “Men ni kysstes! Kan du inte fatta att jag tycker det är jobbigt?” “Men jag minns inte det.” “Påstår du att jag har fel på ögonen eller vad?” Så där höll det på. Jag berättade för Frederick vad som försiggick. “Jag fattar inte folk som blev upprörda över småsaker,” sa han och så började vi skämta om polygami. Vi lyckades aldrig reda ut problemet. Jag förklarade för Hampus att jag har flera manliga vänner som jag vet är tända på mig men att dessa vänner är viktiga för mig så jag bortser från det. Om jag ska vara riktigt ärlig så gör han ju rätt. Jag kan vara lite strulig och jag har aldrig varit med om att en pojkvän har velat försöka förhindra att ett snedsteg begås. Det har fått mig att känna mig oälskad. Problemet är bara att saker och ting är mycket komplicerade vad gäller mina känslor för Hampus just nu. Jag hoppas innerligt att jag kan hålla mig från att göra något dumt när vi ska åka iväg på en grej här snart.

Medan jag pratade med Frederick skulle jag hjälpa Hampus med en grej på datorn. Plötsligt blev han arg: “Vad fan, sitter du och pratar med honom, DEN DÄR KILLEN, när du skulle hjälpa mig med det här??!!” Jag började skratta. Så himla dåligt av mig.

Utvalda snuskbilder på min rumpa

Posted by: Liv

March 10th, 2011 >> Bilder, Sex

Efter önskemål lägger jag ut lite bilder på mig och Hampus när vi har sex. Det blir mest min rumpa som kommer i fokus. ;)

Ja, jag är jättesmal och ja, Hampus är en riktig blekfis.

Min rumpa

Mmm kuk

Från sidan

Han gillar att titta

Jag lägger upp dem på länkar så man kan välja om man vill klicka eller ej. Så man slipper få en stor bild upptryckt i ansiktet som man inte har bett om.

Lugnet före stormen

Posted by: Liv

March 8th, 2011 >> Kärlek

Idag mådde jag bättre men ni vet hur det är. När tjejen har gett upp, då är hon som minst besvärlig. Kom ihåg det: om en tjej gnäller, klagar och bråkar så betyder det att hon bryr sig. Många killar uppskattar som mest när tjejen slutar försöka (förstås, inget konstigt med det) och tänker “vad beskedlig hon har blivit, sköööönt!” När det i själva verket är lugnet före stormen. Lite grann tror jag det är dit vi har nått nu. Jag orkar inte bry mig. Det är nog kört. Han är så otroligt trög. Han är på en tioårings nivå. Idag sa han: “Jag tycker inte att någon ska behöva ha en lägenhet och betala hyra, det är inte så det ska vara.” Okej, jag fattar om han vill bo i hus och att hans päron ska bygga ett hus eller vad de nu ska göra. Men det är inte fixat i en handvändning. Under tiden måste man göra som alla andra och vara vuxen och tråkig. Betala hyra – det gör ju varenda människa! Vill han tillbaka till stenåldern eller? Var realistisk. Man kan inte ha så specifika planer för livet, man måste vara flexibel. Det finns två typer av människor. Den ena säger: “Det blir aldrig som man tänkt sig.” Det är sant eftersom det aldrig kan bli precis som man vill. Livet sätter käppar i hjulet och ibland visar det sig leda till någonting ännu bättre än man först trodde. Den andra typen säger: “Det blir alltid som man tänkt sig.” Och det är också sant. För om man har en flexibel plan, en vag bild av ungefär hur man vill ha det så är chanserna stora att det blir så. Jag tror att det sättet att tänka är vad som gör en vinnare.

Rida baklänges och fota

Posted by: Liv

March 7th, 2011 >> Knull, Sex

Idag hade vi grymt sex igen. Häromdagen viskade jag i hans öra: “Det var fantastiskt igår kväll!” och han borrade in näsan i min hals och sa: “Det är det alltid, baby, det är det alltid!” Så är det verkligen, vi har sjukt bra sex, jämt. Favorit i repris: jag red honom baklänges. Han tittade på när kuken gled in och ut och stönade: “Ååååh, jag skulle vilja fota det här.” Sen fick han syn på kameran som låg ovanpå en back på en högtalare och ville att jag skulle ta ner den. Han tog massa bilder från olika vinklar och i olika varianter på ställningen. Men det mesta man såg var ett par skinkor och en kuk. Jag märkte att han ville ha mig så jävla mycket, att han inte kunde få nog. Han tog tag i bäckenet och tryckte försiktigt med kuken så långt in som det bara var möjligt. Jag vet att han var galen i mig. Sen använde vi vibratorn och han blötte den åt mig genom att suga på den. (Som jag tidigare sagt, varje gång han suger på fingrar eller dildos så kan jag inte låta bli att tänka på att han sugit kuk.) Efteråt slickade han mig och samtidigt använde han vibratorn tills jag kom.

Senare visade han mig hur bilderna hade blivit. Han hade filmat också, den lilla buskillen! Jag har aldrig gjort någonting sådant förut, måste jag erkänna. Har väl fått för mig att sex är nästan det enda tillfälle då man kan leva i nuet och har därför aldrig ens tänkt på att föreviga det. Sen måste jag erkänna att jag tycker det är lite pinsamt att se och höra sig själv i den situationen. ;)

Det är möjligt att jag lägger upp bilderna här men jag måste få fundera lite på det och välja ut de bästa!

Jag var ärlig

Posted by: Liv

March 5th, 2011 >> Kärlek

I morse fick jag nästan som en panikattack. Jag kunde inte gå ur sängen utan låg där helt orörlig. Hampus kom dit. “Vad är det som är fel, älskling? Vad äääär det?” Jag var förtvivlad och kunde inte röra mig ur fläcken. Han började dra i mig och försökte sätta mig upp men jag föll ihop i en hög, helt paralyserad. Han kramade mig och höll om mig men jag sa åt honom att sluta. “Vad är det, säg vad som är fel, jag blir ju orolig!” Jag mumlade om att vi inte kunde vara tillsammans, det går inte, och att det här är sista gången vi ses. “Du vet att det inte behöver vara så, jag fattar inte varför du säger så!” sa han oroligt. “Vi kommer få hjälp från våra föräldrar och släktingar, de vill att vi ska vara tillsammans!”

Då hände någonting ovanligt. Jag var ärlig. Helt hundra procent ärlig. “Nej, det vill de inte,” erkände jag. “De tror inte på oss och de tycker inte att vi ska vara tillsammans.” (Man kan ju testa något nytt eller hur? Jag hade nästan gett upp det där med att tala om vad jag tycker till killar, men en gång per decennium kan det ju vara värt att prova.) “Vilka? Vilka tycker inte vi ska vara tillsammans?” “Men fattar du inte, INGEN tycker att vi ska vara tillsammans!” “Mina föräldrar tycker i alla fall det, de gillar dig jättemycket!” försäkrade han. (Ja, men det är ju för att jag kanske kan rädda dig från ett liv fullt av skit.) “Vi kommer aldrig att klara det,” snyftade jag.

Jag känner det som att allt kommer att hänga på mig, som ett stort ok som bara tynger ner mina axlar alltmer. För jag kommer inte att klara allt detta själv – kolla upp hur man gör för att gifta sig, hela processen med att flytta, sen försörja båda, sen ta hand om praktiska grejer som allt kan falla på och som han verkar tycka “inte är så viktigt”.

Anledningen till att jag bröt ihop var antagligen att jag hade PMS och det kombinerat med för lite sömn och för lite mat gjorde att jag inte kunde gaska upp mig som jag vanligtvis kan. Det måste finnas energi över till positivt tänkande. En bil utan bensin kan inte starta, det är lika självklart. Men jag är glad att jag sa vad jag tyckte. Det är dags att vakna!

När jag kom tillbaka från toaletten en stund senare satt han med huvudet i händerna. Hade han börjat tänka? Vad försiggick i hans tröga huvud? Jag tog bort händerna från hans ansikte och han tittade upp på mig. Tårar i ögonen såklart. “Du skrämmer mig!” viskade han allvarligt och jag upptäckte en stor snorkråka som stack ut ur hans högra näsborre. “Klart vi kan vara tillsammans, jag förstår inte vad du talar om, vi kan göra allt vi drömmer om!” fortsatte han. Men jag kunde inte lyssna, jag var alltför distraherad av kråkan.

Början till slutet?

Posted by: Liv

March 4th, 2011 >> Kärlek

Mitt omedvetna börjar avvisa Hampus. Det är som om jag försöker sluta vara kär i honom. En överlevnadsprocess säkert och varför kämpa emot den? Men ni vet, det finns annat som distraherar mig. Jag vill flytta hit till honom, så är det ju. Jag kan inte skilja på känslor som försöker få mig att fortsätta hoppas bara för att jag vill utnyttja honom till det och verkliga känslor som faktiskt gäller människan Hampus. Jag vet inte längre. Sen försöker jag säga till mig själv att men herregud, det löser sig ju! Gör jag slut så är det ett problem mindre och jag kan träffa någon annan. Om han säger att han aldrig vill ha någon annan eller gräver ner sig helt p.g.a. det så får han lite grann skylla sig själv.

Vi kollade på lite familjefoton men det fick mig bara att må dåligt. Sådant ska man ju titta på med vetskapen att “det är vi som hör ihop” och glädjas över hur gullig han var när han var liten och sådant. Det känns som om jag går omkring och ljuger för hans föräldrar. De visar fina foton och jag bara tänker att “jahupp, skit samma, vi kommer ändå inte vara tillsammans efter den här resan”. Jag fick ont i magen på riktigt och gick iväg och han blev lite sur för att jag stack.

Så jag var tvungen att åtminstone ta upp det med honom. Jag berättade att jag länge varit deprimerad för att jag inte ser hur vårt förhållande ska funka rent praktiskt. Jag vill inte vänta i flera år på en permanent lösning eftersom jag kanske, kanske vill ha barn. Jag vill kunna göra saker som att resa och köpa grejer. Jag vill kunna skaffa bil till exempel. Han sa att allt skulle ordna sig och visst, han kunde ta körkort. Vad vi nu än behövde för att det skulle funka så skulle vi fixa det. “Jag kommer inte att släppa dig, jag blir tokig om jag inte får vara med dig, det vet du!” höll han på som vanligt men sen sa han: “Du är som en kille ibland och jag är tjejig och därför tror jag att vi kommer att reinkarneras som en sjöhäst. Jag hoppas vi kan be Gud om den extra tjänsten att få bli återfödda som en enda varelse, så speciella är vi tillsammans.” Jag kunde inte låta bli att fnissa. “Lägg av, vad snackar du om?” “Jag är gravallvarlig!” sa han och tittade rakt på mig utan minsta tillstymmelse till skratt. Han såg verkligen ut som om han menade det.

Som dom gör i porrfilmer

Posted by: Liv

March 4th, 2011 >> Knull, Sex

Jag börjar tro att vi är tillbaka på KK-stadiet i min hjärna. Jag vet konstigt nog inte längre om jag älskar honom faktiskt men sexet kan jag inte tacka nej till, det bara går inte. Vi har fortfarande awesome sex. Det började med att vi diskuterade sexställningar. “Finns det någon ställning du inte har testat?” “Ja, den som kallas piledriver i porrfilmer!” sa han. Så vi testade den. Jag skulle slå en halv kullerbytta bakåt och stå på axlarna och nacken och han skulle försöka komma in i mig uppifrån. Jag fixade att ställa mig så men han fattade aldrig hur han skulle kunna penetrera mig. Kuken kom liksom i en konstig vinkel. Den kanske är svår att göra i en säng. “Jag undrar hur de gör i porrfilmer?” funderade han. Vi får kolla upp det en annan gång. :)

Vi körde vanligt i stället. Han la sig på sidan och jag lite halvt på rygg. Så började han smeka mig och stoppade sen in fingrarna i min mun. Jag gjorde en arg-på-låtsas-grimas och han skrattade: “Jag gillar att du inte gillar det, det är hett!” Han vet att jag hatar fittsmak, eller i alla fall min egen. Var så länge sen jag var med en tjej sist att jag har glömt om hon smakade likadant.

Jag började rida honom baklänges, för jag vet att han fullkomligt älskar det. När jag hörde hur tänd han blev fick jag inspiration och började komma på kreativa grejer. Jag stannade och gjorde cirklande rörelser med kroppen, jag lät honom nästan glida ut helt och sen lät jag hela hans kuk slukas igen. Jag körde långsamt, jag körde snabbt, jag gjorde nog fasen 100 olika grejer. Han i sin tur sa väl ca 100 svordomar i stället, det gör han alltid när det är extra bra. Slutligen tog jag tag i hans pung och han bara: “Jag är i himlen!”

Jag lever för dessa stunder nu.

Bo hemma resten av livet?

Posted by: Liv

March 2nd, 2011 >> Kärlek

Trots att jag hade lovat mig själv att inte ta upp någonting viktigt när man precis ska sova så började vi ändå snacka om framtiden. Jag gnällde och sa att jag ville vara med honom, men att jag inte visste hur det skulle gå till. Och sen var diskussionen i full gång. Jag försökte säga att målet väl ändå måste vara att vi ska kunna bli självförsörjande och starta ett eget liv, ha ett eget hem. Då började han säga att, vadå, vi kan väl åka fram och tillbaka och hälsa på varandra precis som vi har gjort nu? Sen började han tjata om att nej, han vill ju inte bo hos sina föräldrar, han håller på att bli galen, det är omänskligt. Eh, ja, men vi måste ju fixa problemet?

För att vara helt ärlig, och det här har jag tänkt på ett tag, så tror jag faktiskt inte att jag vill att han hälsar på mig igen. Vi pratade om hur vi skulle kunna bo här och han snackade om att hans farsa borde ge oss ett hus. Jag sa att vi inte kan förutsätta det. Get real, liksom! Gammal gubbe fixar hipp som happ ett hus åt sin arbetslösa son och dennes fru – låter osannolikt. Då säger karln att han tycker att våra föräldrar ska försörja oss! “Ja, det tycker jag! De är ju rika!” Jag höll på att smälla av. Skrek rakt ut gjorde jag. “VAAA?!? Är du allvarlig?” Jag bara vände mig om och sa att vi fick ta detta en annan dag. Då började han massera mina axlar. Klockan var för fasen halv sju på morgonen! Jag sa åt honom att sluta.

Det är ingen i hela världen som kommer tycka att jag är konstig om jag dumpar honom, eller hur? Snarare tvärtom. Jag kan berätta för mina barn, om jag får några sådana, eller någon annans barn för den delen om Hampus som bodde hemma och tyckte hans föräldrar skulle försörja honom resten av livet. Jag kundre riktigt höra hur de skulle skratta ärslet av sig. Men sen slog en annan tanke mig. Tänk om han tar livet av sig? Då tystnade skratten.