Archive for October, 2010
KK-förhållanden är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Kanske för att de för mig alltid varit någonting ouppnåeligt (ungefär som regnbågen), kanske för att det finns så många problematiska aspekter, så mycket som kan gå fel. Nu har nya sexprogrammet Ligga med P3 gjort ett program på detta intressanta tema och faktiskt så blev jag intervjuad. Detta eftersom jag har skrivit en hel roman om KK-förhållanden (gissningsvis inte så vanligt?). Lyssna på detta här! (Bläddra ner en bit om ni vill höra min intervju, men fanns några fler där på sidan.) Jag var rätt omtöcknad när intervjun gjordes och dessutom hes (är hemma sjuk och hade precis vaknat), men eventuellt sade jag någonting av värde. 
Till sist vill jag säga till er som lyckats ha KK-förhållanden utan problem: Vad duktiga ni är! Ni borde få diplom.
Okej, nu går jag och lägger mig. Snart kommer Hampus a.k.a. Tarzan hit igen och då blir det mer sex i denna blogg, varpå den återigen kan börja göra skäl för namnet sexblogg.
Jag träffade Henke, mitt ex, igår och sedan dess har jag funderat massor.
Jag kunde inte hjälpa det men jag var ledsen sedan innan jag skulle sova över oss. Det är inte så att jag vill ha tillbaka honom eller kände mig attraherad av honom när vi träffades, men jag undrar ändå vad fan som hände mellan oss. Jag har ju aldrig fått höra ett skit om vad han tyckte om allt. Vad har han tänkt? Och hur kunde det gå som det gick? Vi hade samma åsikt om så mycket, vi hade de intressantaste diskussioner man kan ha. Så även igår! Det är såååå svårt att hitta och jag tror inte att jag någonsin kommer att känna så med Hampus.
Vad tycker Henke om det egentligen? Vart tog alltihop vägen som vi hade, undrar inte han också över det? Eller är han bara helt fri från undran och tycker att alltihop var helt normalt? Jag kan inte förstå det! Jag kommer aldrig att fatta vad som hände!
Men det var väl därför jag gjorde slut med honom, för att han alltid verkade så emotionellt frånkopplad från allt som hade med oss att göra.
(Psst, jag har inte berättat för honom om Hampus ännu och tänker inte göra det än på ett tag.)
Hampus och jag har börjat fundera på om inte mitt nästan-ex Benny i själva verket är kär i Hampus. (Obs! Hampus och Benny har känt varandra i många år men Hampus vet inte om att jag och Benny har en historia tillsammans och så ska det förhoppningsvis förbli.)
För något år sedan spelade Benny in en demo och halva titeln bestod av Hampus efternamn! Vid närmare granskning av konvolutet upptäckte jag att jajamen, skivan var tillägnad Hampus.
Sen sättet han pratar om honom på. Första gången han nämnde honom, det var något beundrande med det snacket. Svårt att förklara men det påminde om när en ung tjej pratar om en kille hon är kär i.
Benny har redan erkänt att han misstänkt att han är gay eller bisexuell. Han berättade att han träffat en kille på nätet som han senare åkt hem till. De började hångla men det slutade med att han nästan blev våldtagen. Som tur var lyckades han sticka därifrån.
Han har också en konstig syn på tjejer tycker jag. På fler än ett sätt. Och så tjatade han jämt om att han ville bli påsatt av en strap-on.
Så min teori är att Hampus är Bennys våta dröm!
Jag vet inte vad Lelle har emot Hampus men han snackar jämt skit om honom. Med glimten i ögat förstås, men ändå. Det både stör och roar mig.
“Han är en golddigger, Liv, fattar du inte det?” brukar han säga. “Du inser väl att han knullar runt som fan nu när inte du är där och bara vill ha dig för att du kan försörja honom?” Då är det liksom ingen idé att svara: “Men han älskar faktiskt mig! Han kan inte vara med någon annan, han gråter efter mig varje dag och jag tror inte pengar har lika stor drivkraft i hans liv som äkta kärlek,” för han skulle bara skratta åt mig. Finns sådana killar? tänker många. “Du faller för smicker,” har jag hört andra säga. Det är ingen vits med att bemöta sådant prat. Om Hampus är ett misstag så får jag väl ta det då. Folk får garva hur mycket de vill åt mig, jag bryr mig inte.
Häromdagen gick Lelle verkligen ut hårt. “Du är smart, du är snygg, du kan få vem som helst. Varför vill du ha honom? Du är en tiopoängare, han är fem poäng. Du är duktig på en massa grejer, vad kan han? Knulla? Vill du försörja honom i resten av ditt liv? Tänk om du kunde hitta någon som verkligen matchar dig.” Återigen, ingen idé att säga “men jag älskar ju honom” för det smäller inte så högt hos folk. “Du måste inte bestämma dig nu, men du måste bestämma dig snart.”
Ja, jag vet. Jag vet allt det där och jag har tänkt alla tankar som går att tänka. Men vad vill jag egentligen? Jag har aldrig känt mig så älskad i hela mitt liv, men ibland undrar jag ändå om jag gör mitt livs största misstag.
Ibland brukar jag tipsa om andras bloggar och den här gången vill jag tipsa om en mycket läsvärd sexblogg som heter Truth be told. Den skrivs av två tjejer som heter Issa och Marie och som är lite hemliga av sig vilket jag gillar. Dessutom skäms de inte ett dugg för någonting.
Det känns rent spontant som om tjejerna är ganska erfarna, i alla fall låter det så på det de skriver och de ger ett lugnt och självsäkert intryck. De bjuder rätt ofta på små sexnoveller vilket är ett välkommet inslag.
Sen att kommentarer i denna sexblogg benämns med “spanks” är bara en bonus.
Jag vet inte vad det är för fel på mig men idag när jag chattade med Hampus började jag gråta. Han berättade om sin kompis som ska separera med sin fru eftersom de har haft det tufft på sistone. Hon har tydligen spelat tv-spel all vaken tid och sedan sovit 12 timmar eller mer varje dag och han har försökt och försökt och försökt att få henne ur sitt destruktiva beteende i sju månader. Hon har drivit honom till vansinne och hans liv har totalt försummats. Nu har hon flyttat hem till sina föräldrar som ska ta hand om henne. Han ville hennes bästa men kände inte att han kunde göra mer för henne.
Jag skulle gjort detsamma i hans ställe och tyckte det lät bra. Men inte Hampus tydligen. Jag fick läsa chattloggen där han gång på gång sagt åt sin vän att separation inte är lösningen, att de är menade att vara tillsammans och att det är det som giftermål innebär. Man ska hjälpa varandra, föräldrarna ska inte behövas.
Han avslutade med att “ni är ju oskiljaktiga! det är ödet att ni två är tillsammans precis som det är med Liv och mig”. Och det var då jag började gråta. Jag vill inte vara oskiljaktig! Jag vill inte att vad som än händer så ska vi vara tillsammans för jag har sett för många förhållanden som blivit fruktansvärt tråkiga och destruktiva genom det tänket. (Mina föräldrars till exempel.) Han kan väl inte veta att det är ödesbestämt att vi ska vara tillsammans? Även om han känner så och aldrig har känt så här för någon annan människa så är det inte så för mig. Jag har faktiskt känt så här förut. Med Henke. Det är inget nytt för mig. Ett tag kände jag också att Henke var det bästa som hänt mig och att det skulle bli svårt att skilja oss åt, men tiden gick och vi växte ifrån varandra. Det var bara någonting naturligt och på ett sätt även positivt för mig. Vi gick vidare och det vi hade haft var fantastiskt (utom på slutet) men det funkade inte längre.
Men så tänker inte Hampus och det kväver mig. Jag vill ta en dag i taget och njuta av det som är bra men jag vill också ha chansen att bryta upp om det inte skulle funka. Jag kommer inte att göra precis vad som helst för att vi ska hålla ihop. Sådan är jag, han är uppenbarligen inte så och det skrämmer mig.
Nu ska jag berätta om när jag testade min g-punktsstav (en glittrig sak). Hahahaha. Den modellen är tydligen lite glapp i och de skrev från kundtjänst att man ska slå den lätt i handen för att den ska komma igång. Så jag gjorde det och den bara, vrrrrrrrrrrrrrmmmmm! Jag höll på att skratta häcken av mig! Använde den hur som helst och den har blivit en fin liten vän till mig. Man kan ju använda den till lite allt möjligt, t.ex. på klitoris eller medan man är med en kille. Hampus säger att han längtar efter att få använda den på mig.
Jag såg en sak idag som oroade mig, nämligen en kommentar som postats på Hampus’ MySpace för ungefär ett år sedan, ja, åtminstone efter att jag och Hampus börjat prata igen. Det var någon tjej som skrivit och tackat för den smickrande kommentaren i hennes gästbok. Jag letade upp vad han hade skrivit till henne och hittade det här:
“jag hoppas att du inte tycker jag är är skum nu, men jag är både ledsen och glad på samma gång att jag inte har hunnit få chansen att bli kär i dig, det är någonting med dig som gör mig galen, jag tror inte att jag någonsin skådat någonting så vackert som du, ibland undrar jag om jag någonsin kommer att hitta någon som väcker de känslorna hos mig igen och jag kommer nog aldrig att få veta. allt gott sötnos.”
Jag struntar väl i om han raggade på tjejer när han var singel, DET skiter jag i. Det enda jag inte gillar är tonen i inlägget. Det är det där “fantastiska” som han alltid kör med. Tydligen inte bara med mig, utan med lite vem som helst. “jag tror inte att jag någonsin skådat någonting så vackert som du”. Vad betyder dessa superlativ och “någonsin” och allt han skriver egentligen? Påminner om en gammal serie jag såg med en kille som sitter på en fest med en brud på varsin sida om sig, dyngrak: “Men dig älskar jag ju också gränslöst!”
Det är väl jag som är fånig. Jag märker att jag bryr mig i alla fall och det är väl bra på något sätt ändå. Han kanske var full. (Haha, “kanske”, vad rolig jag är.) Men hon var jävligt snygg i alla fall, snyggare än jag, så det var ju tur i alla fall. Annars blir det som det där Seinfeldavsnittet där både Elaine och en jätteful bebis blir kallade “breathtaking”. Den har jag varit med om alltför många gånger. Jag frågade Hampus sedan vem det där var. Han sa att det var någon tjej som han träffat på nätet och aldrig sett i verkligheten men att han inte sett henne online på länge.
Innan jag somnade igår lyssnade jag på Hello My Lover som Hampus sjunger som är nån låt av James Blunt men han har gjort om texten till nåt positivt (låten heter egentligen Goodbye My Lover). Han sjunger inte speciellt bra men det bryr jag mig såklart inte om. Jag blir så lugn när jag får höra hans släpiga mörka röst (rätt lik Richard Wolffs hahaha!). Och när han sjunger om kärlek, ja, jag vet ju att han har sagt en massa av de där sakerna till mig. Det skulle vara så jobbigt att höra på om jag inte visste att han kommer hit. Men nu kan jag i stället längta i lugn och ro. Det sista han sa till mig innan vi skildes åt var: “Jag vet att du är kvinnan jag vill vara med resten av mitt liv.”
Igår kväll satt vi och chattade och han var lite konstig, otålig och ledsen. Det märktes att han var frustrerad. Han sa att han ville åka hit. Han har tjatat så mycket om det men jag har ändå inte trott att han skulle göra det. Så helt plötsligt sa han att hans brorsa gått med på att han kunde få låna pengar och sen försöka sälja grejer på Blocket. Så nu kommer han hit om några veckor!
Det var konstigt, för precis när han meddelat det så kände jag mig nästan helt likgiltig. Det blir så ibland för mig när jag sett fram emot något jättelänge och det sedan till slut händer. Underligt va?
Men jag vet att innerst inne är jag överlycklig och jag vet hur mysigt vi kommer ha det. Samtidigt vet jag ju hur jobbigt det blir. Han har fortfarande inga stålar och han kommer att vara krävande och jag kommer få sluta tidigare från jobbet och jag kommer bli så irriterad ibland, det vet jag ju. Det är inte som någon perfekt, romantisk dröm direkt. Men han påstår också att han bättrat sig på många sätt. Han tar hand om sig genom att träna, han tar promenader, han gör 300 situps varje dag och han har slutat dricka läsk. Jag kommer nog känna den här gången att jag kan ställa högre krav på honom också eftersom det är mer seriöst mellan oss nu plus att jag vet bättre hur han funkar.
