Archive for the ‘Kärlek’ Category

Flickpojkar och enhörningar

Posted by: Liv

April 30th, 2015 >> Kärlek

Som ni kanske kommer ihåg är Adrian fascinerad av kvinnlig klädsel, särskilt sexiga underkläder och mycket annat som har med kvinnlig stil att göra. Det är något han inte vågat berätta för någon annan men eftersom jag själv haft en “pojkflickeperiod” i mitt liv och även dejtat en transvestit (Benny) så tyckte jag inte det var så hemskt. Ju mer man tänder på desto mer kan man uppleva och desto roligare kan man ha. :)

En sen kväll då vi var hemma och hade en romantisk helg tillsammans frågade jag om jag fick sminka honom. Han har länge velat det för det enda han har testat är att måla naglarna på sig själv. Han blev eld och lågor och jag bad honom sätta på någon riktigt tjejig musik, så det fick bli typ Madonna.

Jag körde igenom hela make-uprepertoaren, allt från contouring med foundation, bronzer och highlighter till tjockt med ögonskugga och läppstift utanför munnen för att kompensera för hans nästan obefintliga läppar. Vi hittade en peruk med en riktig 50-tals pagefrisyr i Halloweenkartongen och sedan fick han gå in i min garderob och välja ut en klänning. Han valde en rosa med vita prickar, för den hade han varit avundsjuk på mig en gång när jag haft. Nu klagade han över hur hans manliga kropp inte alls gjorde sig i den klänningen. “Den var mycket snyggare på dig!” skrattade han och jag svarade, “Ja, var glad för det du!” :)

Han berättade att det var tankar som han haft sedan han var liten, att han inte alls klädde i tjejkläder, men ändå ville han prova dem. Han var avundsjuk på tjejer men samtidigt ville han vara kille. Men han kände sig inte alltid som en. Gud vet att jag har känt mig som en kille ibland, men det är ingen som tror mig när jag säger det, för jag har en extremt feminin utstrålning. De tror att jag skämtar.

Så var det då dags för skorna och han valde ett par grå pumps med en rejäl, bred klack. Han stapplade ut i vardagsrummet, försökte att inte snubbla. “Du har gjort ett bra jobb med sminket,” log han. “Ja eller hur. Det ser ut som du, fast ändå inte, du ser ut som en riktig dam. Nästan,” sa jag och granskade honom noga. Jag bjöd upp till dans. “Vet du,” började jag. “Jag vet inte hur jag ska se på dig just nu, min hjärna kämpar med att förstå vad det är den tittar på.” Jag skulle helt klart inte tända på honom om han plötsligt fick för sig att göra ett könsbyte, fastän det vore samma person. Hur går det ihop? Visst är det underligt? Han höll med, om jag skulle få för mig att bli kille skulle det bli svårt att fortsätta vara tillsammans. Vi kysstes och det var en konstig känsla. Vissa kanske skulle ha blivit rädda för den känslan men för mig var det bara mind boggling.

Könsidentiteten och sexualiteten finns enligt vissa teorier i tre eller fyra olika delar. Vem man är kroppsligen, vem man känner sig som, vem man är utåt och vilket/vilka kön man tänder på. Tänk om jag vetat det när jag var 15? Då hade jag kanske varit mindre förvirrad och kunnat ta min inre pojkflicka med en klackspark. Fast jag ägde inga pumps på den tiden. ;)

Hur du får dina drömmar uppfyllda

Posted by: Liv

October 24th, 2014 >> Kärlek

Har ni någon gång känt att ni är i fara, att ni måste springa ifrån en plats NU? Det berättade Adrian för mig alldeles nyligen, att han varit på en parkeringsplats med sitt ex och bara känt “fara”. Hon hade känt samma sak och de beskrev det som någon sorts övernaturlig intuition, ett omen om vad som kommer att hända. Jag kan nog säga att jag aldrig känt så faktiskt. Men det är säkert till hjälp för den som har förmågan. 

Själv har jag snarare förmågan att “spå” in i framtiden. Jag har gjort det många gånger och jag vet inte om det är för att jag har så lätt att läsa andra människor, för att jag är ärlig i mina tankar och inte förskönar eller förfular verkligheten, för att jag har livserfarenhet eller någon annan mer intuitiv förmåga. När det gäller relationer har jag många gånger sagt till en tjejkompis, “jag tror att killen du dejtar kommer att…” och väldigt ofta har jag haft rätt. 

Jag var förut mycket intresserad av astrologi/horoskop och jag kan säga er utan att överdriva att ja, man får ragg på det! När jag berättade det för Adrian sa han surt, “jamen vadå, så fort en tjej vill prata med en kille på en fest så blir ju killen eld och lågor!” Men nej, faktiskt så är det något alldeles särskilt flörtigt med att prata om spådomar, tarotkort, horoskop och liknande. Om inte annat skoj! Pröva får ni se. 

Numera har jag “bestämt” att mitt verkliga stjärntecken är skorpion. Det är det tecken jag identifierar mig med mest. Jag tycker astrologi har en väldigt intressant syn på just relationer mellan människor (behöver inte bara vara romantiska sådana). Hur vi passar ihop eller inte passar ihop och vad problemen mellan olika personligheter brukar bli. 

Om man vill prata med någon som är synsk så kan man gå till Synskonline vilken är en tjänst där man kan få prata med olika medier. Man kan även få sitt horoskop ställt, drömtydning, hitta borttappade saker eller hjälp med att prata med andar. Jag har aldrig själv pratat med någon från andra sidan, men jag drömmer ofta om de döda och det är en märklig upplevelse. Det skulle vara intressant någon gång att få prova att gå till ett medium. Min kompis gjorde det och det var galet vad mycket som stämde. 

Jag har länge tänkt göra detta så jag tror jag ska passa på nu: Tänkte ta och berätta för er hur man får sina innersta drömmar uppfyllda! För jag känner att jag har fått många tokiga/svåruppnådda drömmar att slå in, grejer som ingen i min närhet trodde skulle gå i uppfyllelse. Nu senast naturligtvis att gifta mig med Adrian. Nyckelordet är visualisera. Låtsas att ni redan är där. Fake it til you make it! Låter som båg men det funkar verkligen. Till exempel, en av mina högsta önskningar var att träffa en man från mitt Älsklingsland. Så jag började plugga på språket på avancerad nivå, jag reste dit, jag svarade på alla annonser på dejtingsajter skrivna av folk därifrån, försökte få vänner från landet, läste massor om det i tidningen, undersökte hur många möjligheter som helst osv. osv. Jag gav aldrig upp, tänkte att detta SKA gå. Drömde mycket om hur det skulle bli när önskningen gått i uppfyllelse, gjorde t.o.m. planer, frågade mig själv angående detaljer (“skulle det funka om han bodde i västra delen av landet?” t.ex.). Som att möblera en lägenhet innan man ens har fått den. Tillåt er själva att göra det, det är nyckeln till uppfyllelse av era önskningar, lovar!

Varför inte fråga ett medium hur ni på effektivast sätt kan nå era mål? Det kanske kan ge er en kick i rätt riktning och modet och styrkan att arbeta er dit?

I nästa inlägg som jag tänkt skriva ett tag kommer det att handla ingående om rumpor. ;)

Bröllopsnatten

Posted by: Liv

August 5th, 2014 >> Knull, Kärlek, Sex

Natten efter vigseln. Denna mytomspunna ritual som man hört så mycket om. Lite övervärderad och irrelevant kanske i vårt moderna samhälle där knappast några nygifta är oskulder? Kunde man i alla fall tro. Fast nej, det stämmer inte, kan undertecknad nu intyga! För vet ni vad – DET ÄR OTROLIGT UPPHETSANDE ATT VARA GIFT! Ja, det var jag som sa det där. Jag som trodde jag aldrig skulle gifta mig, som inte bryr mig om titlar och seder, som tyckte att monogami var skit osv. Men det tände oss båda att tänka att vi nu var man och hustru och det gjorde sexet ännu bättre! Så på så sätt fyller bröllopsnatten en funktion än idag.

Vi var fruktansvärt trötta efter bröllopet och jag kan säga att det var en underbar känsla att ta av sig brudklänningen. Under den hade jag vackra, vita trosor och ett litet strumpeband, allt enligt tradition. Apropå tradition ja, vi satte oss i sängen och öppnade en champagne. Med jordgubbar och andra bär till som hade blivit över från frukosten. Det bara måste man ju göra! Sen frågade jag honom med lite pilsk blick: “Detta kanske är en knäpp fråga. Men ni har väl också den där grejen att på natten efter bröllopet så ska man… ja, du vet?” Han nickade glatt. Så var det naturligtvis.

Jag hade för övrigt inte planerat någonting alls. Men när Adrian var på toa kom jag på att jag stoppat ner en svart, korsettliknande grej som jag hittat i en låda hemma hos honom (den hade tillhört någons kusin). Snabbt drog jag även på mig ett par svarta stringtrosor. Nu var det bort med det vita, oskyldiga och in med det mörka, syndiga!

Adrian blev eld och lågor när han kom tillbaka och fick se mig. Jag uppmanade honom att komma närmare direkt och slicka mig med trosorna fortfarande på. Det kan vara riktigt sexigt att ha sex med stringtrosor, man behöver bara skjuta undan stringen lite. Sen började jag rida honom – fortfarande med stringen på. Vet inte om den revs upp lite där i mitten, men strunt samma. ;) “Jag har sex med min man!” kunde jag inte låta bli att tänka. “Du är min make!” viskade jag till honom. “Och du är min fru!” sa han och tittade på mig med pupiller djupa som brunnar. Tänk att den vetskapen kunde tända oss så mycket. Han ställde sig på knä framför mig och jag var på rygg, sen tog han mina ben rakt upp i luften och tryckte in kuken hårt. Mmmm. Hela dagen hade han varit en stilig gentleman, nu var han min heta älskare.

Han pratade ovanligt mycket under sexet och då påmindes jag om att jag inte bara var gift, utan även gift med en kille från Älsklingsland. Det gjorde mig ännu mera upphetsad! :) Kanske lite löjligt kan tyckas, men har man drömt om detta i flera år som jag har gjort och gått på nit efter nit, så är det en fantastisk känsla när det väl händer.

Han kunde inte hålla sig längre, det var alldeles för bra. Vi avslutade med att han slickade mig tills jag kom. Gud, vad han är snygg och vad sexigt han rör sig varje gång vi har sex. För några år sedan började han träna med ett bodybuilderprogram. Innan dess var han rätt benig tydligen, men nu har han alldeles lagom mycket muskler. Så vacker, både på insidan och utsidan. Jag är så stolt över att vara hans!

Eftersom denna sexblogg nu nått ett viktigt mål – check! – så tycker jag att vi firar med en tårta!

Här händer det grejer

Posted by: Liv

July 7th, 2014 >> Kärlek

Det har varit mycket på sistone. JAG HAR GIFT MIG!!! Yes, Adrian och jag är numera man och hustru. Jag lovar, det absolut bästa jag gjort i hela mitt liv. Snabbt beslut fattat trots att vi inte känt varandra så där jättelänge (men det känns som om vi känt varandra hela livet). Jag är superstolt över att vara hans fru. Han är den finaste människa jag någonsin träffat.

Men visst, det har inte varit helt smärtfritt. Jag har länge haft ångest över att plötsligt bli en del av en ny familj där jag inte ännu känner mig helt hemma. Om någon hade sagt till mig att jag en dag skulle bli styvmorsa så skulle jag nog hoppat ut för ett stup. :) Sen har vi inte riktigt jobbat oss igenom problemet med “klasskillnaderna” mellan oss. Jag har känt mig något värdelös både en och två gånger när man hör om alla bonusar som plötsligt trillar in på hans konto och hur uppskattad och framgångsrik han är. Jag känner ingen annan som tjänar lika mycket som han eller med en lika imponerande karriär. Och det är ju egentligen fantastiskt eftersom pengar t.ex. kan göra det möjligt för mig att vara hemma i ett par år med ett barn. Men det kan också ha en baksida i form av att man känner sig otillräcklig.

Sedan hade jag ångest över vigselringen. Lol! Jag vet att jag låter som en gnällig barnunge men ringar kliar och jag är rädd att tappa bort dem eller fastna med dem. Dessutom är de dyra (se tidigare stycke). Jag kunde tänka mig att köra på något billigare och skulle varit lika glad för det. Men just precis vid sådana tillfällen kan det bli lite tankekrock mellan oss eftersom han inte nöjer sig med mindre. Samma sak vad gäller brudklänning och andra materiella saker. Han vill slå på stort och jag vill oftast vara väldigt jordnära och modest.

Bortsett från dessa problem som främst jag måste jobba med så kan jag nu äntligen säga att jag är lycklig. Kanske för första gången i hela mitt liv? Det är så oerhört vackert här och Adrian är den snällaste, snyggaste, perfektaste make man kan tänka sig.

Ni inser väl att nästa inlägg detaljerat kommer att gå igenom BRÖLLOPSNATTEN?
;)

Transor och energier

Posted by: Liv

March 17th, 2014 >> Killar, Kärlek

Under tiden jag och Adrian var ifrån varandra pratade vi mycket via videosamtal. Fungerar klockrent och skönt även att slippa höra tjat om “visa pattarna!” stup i kvarten (även om det blev lite sådant också, fniss!). En dag när vi pratade såg jag plötsligt att Adrians naglar såg lätt rosa ut. Jag ba’: “Visa naglarna!” Han: “Nää.” “Joooo! Få se!” Han skruvade nervöst på sig och höll upp en hand. “Du HAR målat naglarna, vad i…!” Gud vad han skämdes. :) Han berättade att han hittat mitt nagellack här och fått för sig att han skulle testa det. Det fick honom att känna sig närmare mig, påstod han. Äsch, jag vet ju själv när man hittar någon produkt skräpandes i ett hörn och bara provar den utan att tänka. Inte konstigt.

Det lustiga var att det inte alls var mitt nagellack! (Jag tror aldrig jag köpt rosa.) Det var hans förra frus. (Annars kunde man ju trott att det var någon älskarinna som han glömt städa upp efter, blivit arg och börjat kasta saker, haha!) Nu när jag är här inser jag att det kan vara svårt att veta vad som är vems. I ett bortglömt badrumsskåp hittade han inte mindre än nio nagellack som hon lämnat kvar här. Tack, säger jag, kommer väl till pass! Puh, det är tur att jag inte är svartsjuk av mig. Det är en grej jag har med mig från polycommunityn, mycket värdefullt faktiskt. Jag skulle inte pallat det här annars, hon är ju typ överallt. En dag frågade Adrian mig om jag ville att han skulle anlita en “energikonsult”. Ja, det är alltså en person som kommer hem till en och renar hemmet från gamla och dåliga energier. Låter som flum i mina öron, men vem vet. Tycker man kan lägga de pengarna på en god, romantisk middag ute i stället. :)

Adrian har en liten kvinnlig sida hos sig ändå. Han gillar kläder och mode och jag lånar ibland hans kläder. Han lägger ner sjukt mycket tid framför spegeln och skulle gärna testa att sminka sig, har han sagt. Så vi har bestämt att jag ska lägga en riktig festmake-up på honom någon dag! Dock var han orolig för att jag skulle sluta tända på honom efter det, haha. Men så lätt går det inte. ;) Han ser inte tjejig ut alls för övrigt. Jag har också erfarenhet i bagaget då jag redan har dejtat en som var transvestit på riktigt. Som gillade att ha BH, klänning, sminka sig, bli kallad “slyna” i sängen m.m. Jag tyckte helt ärligt det var lite kul. :)

Tror jag har sett och hört allt. Nåja, det mesta i alla fall. Det blir dagens tips till er läsare: Innan ni stadgar er på riktigt, se till att ni kört igenom hela registret av galenskaper så ni är härdade och fulla av roliga erfarenheter. Då är ni väl rustade och har förhoppningsvis lekt av er lite också (om man nu ens kan det).

Såå, vad har ni sett för knasigt i er dag? Någon annan kille som gillar typiska “tjejgrejer” såsom smink, underkläder, högklackat osv.?

Allt är bra!

Posted by: Liv

March 11th, 2014 >> Kärlek

Vill bara meddela att jag är hos min älskade Adrian igen! Vi har äntligen återförenats och jag känner att det är här jag hör hemma. Det kommer att vara oerhört svårt att vara ifrån familj och vänner så länge men jag vet i mitt hjärta att jag gör rätt.

Jag vet inte hur många av er som fortfarande är kvar och läser det jag skriver. Den här bloggen är den ensamma flickans dagbok och en skildring av en snirklig väg fram till Den Rätte. Men lite som när Alfons Åberg dissade Molgan när han hittade en riktig kompis har bloggen blivit lite bortglömd i mitt liv. Kanske är det även mindre spännande att läsa om när någons liv glider fram på ett bananskal, vad vet jag?

Dock ska jag försöka skriva lite om mitt och Adrians sex- och kärleksliv, det som är intressant för en sexblogg då förstås. Alltså inte så mycket om vad vi åt till middag. ;)

Jag ser fortfarande Adrian som min drömman, ingenting har ändrats. Vi funderar på att gifta oss ganska snart. Fortsättning följer i den frågan!

Ett hej då-knull

Posted by: Liv

January 3rd, 2014 >> Knull, Kärlek, Sex, Suga av

Adrian åkte hem för ett tag sen, men! Innan han åkte hade vi några sköna stunder tillsammans såklart.
En dag hade vi inget planerat och spenderade en halv dag i sängen. Bara myste och gosade i ett par timmar. När vi håller på så finns inget som helst sug efter frukost. ;) Han har en lustig vana. När han vill visa att han är kåt och vill ha sex så brukar han börja smeka mig i stjärten! Ja, alltså mellan skinkorna. Har ingen aning om ifall det är något han gör medvetet eller ifall hans hand helt enkelt trivs där, haha. Men jag protesterar inte.
Hur som helst är det sjukt hur bra våra kroppar passar ihop. Jag kan seriöst bara ligga och trycka mig mot honom och känna mmmmm, skulle kunna göra det hela dagen tror jag. :) Precis som jag så älskar han att kyssas och han kysser bra! Jag är lite pervers av mig, jag måste liksom alltid lukta på killens andedräkt när jag kysser. Jag blir helt till mig av det, tror det kan vara en tjejgrej att vilja sniffa på sin partner. Det är som att bli hög. Han å sin sida tycker att jag är en kyssvirtuos och sa en gång att jag borde bli läppmodell (hahaha, vilken karriär det vore då!).

Han trängde in i mig med sitt starka, bestämda underliv. Denna styrka och bokstavligen sexuella målmedvetenhet har nästan blivit hans varumärke. Jag drog upp benen högt upp för att öppna mig så mycket som möjligt. För jag vet också att det är när han kommer riktigt långt in i mig som det är som allra skönast. Ena benet lade jag ovanpå hans rygg – det är mitt varumärke minsann. ;) Han vill alltid smeka min klitoris medan vi knullar. Kanske för att han är en sådan där som tycker minst lika mycket om att ge som att ta. Och han är grym på det! Smeker varken för hårt eller på fel ställe. Jag blir lätt känslig på klittan så jag gillar verkligen lite lösa tag, särskilt i början av ett knull. Vad säger ni andra tjejer?

Jag kom två gånger på raken, bara fortsatte och fortsatte att komma. Sen kelade vi och efter någon halvtimme kunde vi köra igen. Jag är lite konstig men jag brukar inte vilja göra det. Fast nu var det som att jag inte kunde få nog. Ville bara andas in honom och bli ett med hans själ. Kanske blir det så där intensivt när man har ett förhållande på distans. Jag älskar honom massor men vet inte hur länge vi måste vänta tills nästa gång.

För ett tag sen sög jag av honom och eftersom han just är en sådan som är mest van att ge så var det svårt för honom att tänka att det här med avsugningar handlar allra mest om hans njutning (en annan sorts njutning för mig i alla fall). Han började försiktigt knulla mig i munnen och det såg jag som ett stort framsteg. Mer sånt, Adrian! Mer sånt. Mitt mål är att han ska släppa loss mer och inse att det är okej, jag är en snuskig flicka. :) Inte som alla hans ex som var väldigt blyga i sängen och där minsta lilla nya ställning verkade vara för galet.

I nästa inlägg ska jag uppdatera er om vad som skett på sistone. Har varit upptagen med planering av mitt liv, men misströsta ej, detta förblir en sexblogg! Dock, som ni vet, så tar jag ofta upp en rad olika saker.

Skvaller

Posted by: Liv

December 13th, 2013 >> Kärlek

Adrian har nu träffat fler av mina släktingar och vänner. Guuud, han är så socialt slipad att jag nästan svimmar, haha. Det finns ingen kommentar, konstig fråga, t.o.m. politiskt inkorrekt påstående eller andra diskussioner som han inte bemöter på ett proffsigt sätt. Han vet alltid hur han ska säga saker så att det blir precis rätt. Man kan undra hur jag blev ihop med honom, jag är nämligen inte alls så. Jag är en sådan där person som alltid på något jäkla vänster lyckas säga något chockerande. :) (Alltså ingen tillfällighet att jag har en sexblogg.)

T.ex. nu senast var vi hos några släktingar till mig. De ville veta allt om Adrians jobb. Japp, de är såna personer. När de fick höra att han hade vunnit en resa till Karibien via jobbet så blev de superintresserade och ville veta allt om vad belöningen baserades på. Antal försäljningar eller vad? Adrian svarade mycket artigt på alla närgångna frågor. Jag ville skrika rätt ut åt alla snobberier. Men jag vet att själva han är otroligt ödmjuk. Han tycker verkligen genuint att alla människor är lika mycket värda, respekterar alla, är mer jämställd än de flesta t.o.m. i Sverige. Han tyckte inte att mina släktingar lyssnade tillräckligt mycket på tjejerna i familjen. Jag är glad att han är känslig för sådant. Han växte upp med en ensamstående mamma som gjorde precis allt så han tycker typ helt naturligt att alla kvinnor är superhjältar. 

Medan han varit här har jag bjudit på allt. Jag har inte låtit honom betala någonting fastän jag vet att han tjänar typ 4 gånger mer än en normal lön (japp, han tjatar ofta om att han tjänar mycket för så gör man i Älsklingsland = kulturkrock). Han bara: “Jag är van vid att alltid betala. Detta känns konstigt!” Men om han är en gentleman så kan väl jag vara en gentlekvinna. ;)

Jag vill inte att han ska tro att jag är en parasit som hans förra fru. Förresten har jag fått höra mer skvaller om henne. Smaka på den här historien: Hon hade för något år sedan dejtat en kille som precis kommit ut ur fängelset. Han hade blivit anklagad för mord men då inte tillräckligt starka bevis fanns blev han i stället fälld för grov stöld. Medan han suttit inne hade hans garage plundrats på prylar, bl.a. hade en Harley Davidson stulits (allt enligt honom själv). Så vad gör då frun så snart hon blivit utköpt ur Adrians bohag efter skilsmässan? Jo, hon använder en stor del av pengarna till att köpa denna pojkvän en ny Harley! Självklart blev hon ju då också sedermera lämnad av pojkvännen som bokstavligen åkte iväg på sin nya hoj för att aldrig mer synas till. Snyggt jobbat liksom… Och nu sitter hon där med skulder. Jag måste erkänna att jag ofta är rädd att hon ska komma och paja för oss genom att tigga pengar. I-landsproblem, men men… 

Vi är vanilj

Posted by: Liv

December 9th, 2013 >> Kärlek

Adrian har nu varit hos mig ett tag. Han har redan hunnit träffa stora delar av min släkt och familj och jag har visat honom var jag växt upp och gått i skolan. 

Han verkar jätteglad hela tiden och tycker det är väldigt fint i Sverige och att jag är en bra guide (det underlättar ju om man är positiv vilket han minst sagt är). Först när han kom hit verkade han så himla tafatt, inte van och lämnade över alla initiativ till mig. Egentligen tycker min inre rovdjurskvinna inte att det är så attraktivt. Jag gillar när mannen tar rodret som ni vet. :) Men jag fick påminna mig om att han ju är väldigt berest och van vid att kuska land och rike runt. Det finns inget han inte klarar. Han har själv sagt att han kan vara ganska dominant men att han gärna lägger band på sig och lämnar över befälet till tjejen. Han vill inte köra över mig (“även om det nog vore lätt gjort” som han uttryckte det). På så sätt får ju jag också utrymme att växa, så det är ju fantastiskt egentligen. :D  Adrian och jag har ALLTID så trevligt och okomplicerat ihop.

Hittills har alla i familjen och vännerna tyckt superbra om Adrian. Det enda jobbiga är att folk verkar vilja ha honom för sig själv och ta över allt prat med honom. Men det är okej, jag förstår att man vill tjöta med min karl. ;) Han är ju så himla lättpratad. Så han blev populär. 

De tycker också det är intressant att höra om Älsklingsland och hur det är med saker och ting där (även om jag vet att många inte gillar Älsklingsland så som jag gör). Som tur var tyckte Adrian att alla var mycket trevliga och var så glad att träffa dem. Alla mina vänner har uppfört sig helt annorlunda nu jämfört med när Hampus var där. De flesta tyckte nog han var en knepig figur. :) Han var väl sur och tyst och tråkig helt enkelt och till slut orkar folk inte anstränga sig. Lustigt hur ens framtoning och attityd kan ha sådan stor påverkan på människor, de är ju desamma nu som när jag var ihop med Hampus. Hela den grejen gör mig också övertygad om att jag valt rätt man. 

Sexet sen då… Ja, det är super! Men det är väldigt vanilj och inte så intressant egentligen. Det är bara det att vi gillar varandra så mycket att vi inte behöver spejsa till det så mycket. Hans kuk är galet skön helt enkelt och passar helt perfekt i min fitta. Men jag ska försöka skriva mer om det eftersom jag veeet att detta ju i första hand är en sexblogg. ;)

Sexiga lärdomar

Posted by: Liv

November 28th, 2013 >> Killar, Kärlek, Sex

Av varje partner, KK, one night stand och “bara kompis” kan man lära sig någonting. Oftast är det av de jobbigaste relationerna man lär sig mest. No pain no gain, eller hur? ;)

Så nu tänkte jag göra en liten lista på vad jag lärt mig av olika killar. Hoppas ni kan bli inspirerade!

Hampus:

Sexuellt: Han lärde mig vad sex var. Jag svär, jag visste inte innan. Att sex inte bara var “skynda nu innan jag slaknar, oj hoppsan jag kom visst”. Dessutom första analsexet, första slicka en killes rumpa, första gången jag rökte vissa grejer i samband med sex, första seriösa sexleksaksexet, första hårda smisket under samlag, första inspelade porrfilmen tillsammans. Och säkert något mer jag inte kommer på nu. :)  

Förhållandet: Om det är en kamp så är det fel. En kärleksrelation ska inte vara som en ständig uppförsbacke. 

Benny:

Sexuellt: Att man kan ha B-kupa och klä sig i klänningar som kille. Utöver det gilla bajssex… Och ändå älska sig själv. Det finns nästan ingenting att skämmas för om du bestämmer dig för det. Sådan var han, den käre Benny. 

Förhållandet: Att det finns människor som till stor del saknar moral, ryggrad, samvete och omtanke. Ibland är det bättre att lita till sin instinkt än sitt sunda förnuft. Om du misstänker att du är förd bakom ljuset så det skriker om det, så är det nog så.

Henke:

Att om man ska festa så kan man lika gärna köpa dyr öl eftersom det är godare. Varför snåla och dricka fulöl när livet är så kort? 

Seriöst, detta var det enda jag lärde mig av honom fastän vi var tillsammans aplänge. :)

Robin:

Sexuellt: Varför inte knulla, sen suga, sen knulla lite mer, sen slicka, sen smekas en stund, sen suga lite till… Osv. Du kanske lätt slaknar, lätt blir öm eller kommer för snabbt. Men gör dina svårigheter till en fördel. Låt dem inspirera dig till att få det ännu skönare i sängen. 

Förhållandet: Att när en kille kritiserar en så säger det ofta något om honom själv (gäller såklart tjejer också!). Inte sällan anklagar människor andra för sånt som egentligen gäller dem själva. T.ex. Robin trodde alla krämpor som folk klagade över var psykiska. Om hans kompis hade ont i magen så sa Robin: “Men det sitter nog mest i huvudet.” Var det inte typiskt då att när jag berättade att min pappa fick hjärtmuskelinflammation så trodde Robin några dagar senare att han också hade fått det! Han verkade t.o.m. smått hypokondrisk. Det är lustigt hur ofta det här stämmer, att folk anklagar en för saker som i högsta grad stämmer på dem själva. Pröva uppmärksamma detta så får ni se!

Sen lärde jag mig att om man känner så här för en kille:

Så är det läge att fundera på vad sjutton man håller på med! “I even painted my toenails for you”, liksom… Jupp, jag känner mig träffad. ;)

Men kanske det viktigaste av allt som Robin lärde mig var att det är en superbra idé att dejta äldre män. Jag hade snöat in på tanken att hitta någon jämnårig men han fick mitt sinne att öppnas. Om han inte gjort det hade jag förmodligen inte träffat Adrian! 

Mer om mig och Adrian i nästa inlägg.